Meny

Brinner för behovsdriven utveckling

Han har gjort Örebro kommun till föredöme inom öppna data och han har drivit E-delegationens arbete med vidareutnyttjande.se. Nu hjälper han Göteborg att bli Sverigebäst på öppna data. Möt Björn Hagström, kommunalarbetare som har sadlat om till konsult.

På hösten 2001 stegade Björn Hagström för första gången in till sin arbetsplats i Örebro rådhus. Drygt 14 år senare stegade han ut. Däremellan gjorde han Örebro kommun till en av landets främsta inom öppna data. Han var bland annat drivande för kommunens innovativa kartlösning för öppna data och han såg även till att inkomna leverantörsfakturor tillgängliggjordes som öppna data. Dessutom har Björns arbete med öppen måltidsinformation gjort att de flesta svenska kommuner idag publicerar information om skolmåltider som öppna data.

Att Björn Hagström blev intresserad av öppna data beror till stor del på kommunens tidiga arbete med behovsdriven utveckling. Det återspeglades i arbetet med kommunens system för felanmälan där öppenhet bidrar till att medborgardrivna idéer lättare realiseras.

– Jag har läst mycket psykologi och det gjorde att jag tidigt insåg fördelarna och nyttan med behovsdriven utveckling när det började bli populärt. År 2006 lanserades förra versionen av orebro.se och i det arbetet lade vi 90 procent av projektbudgeten på förstudien. Idag fokuserar man ju alltid på målgrupper och deras behov när man bygger en webbplats, men 2006 var detta rätt nytt, säger Björn Hagström.

Han konstaterar samtidigt att en kommun är begränsad av sin plats, uppdrag, medarbetarnas inställning och budget för att kunna tillfredsställa alla behov. Den samlade kompetensen hos alla medborgare och företagare gör att någon annan, snarare än kommunen självt, kommer att skapa bättre tjänster – om de får chansen.

– Som jag såg det var öppna data lösningen på många problem. Det är dessutom inte så kostsamt och ligger i linje med ambitionerna i offentlighetsprincipen. Det var tydligt att det var vägen framåt och det är dessutom väldigt roligt. Därför har jag har drivit mer och mer åt det hållet allteftersom tiden gått, säger Björn Hagström.

Något som blev tydligt i hans arbete med öppna data hos Örebro kommun är vikten av att förändra kulturen och att se till att det finns en långsiktighet i arbetet. Verksamhetsutveckling måste bli en del av det ordinarie arbetet.

– Det är tydligt att man inte riktigt vet vilken information man har i kommunen och vem som äger den. Nästan alla underskattar också vikten av god metadata. Detta gäller inte bara Örebro utan det har varit genomgående för så gott som alla organisationer jag kommit i kontakt med, säger han.

Under tre och ett halvt år arbetade han även halvtid i E-delegationens kansli där han i början hade två ansvarsområden; nationella riktlinjer för webbutveckling och PSI/öppna data. Efter ett tag tog Pär Lannerö över webbriktlinjerna och Björn Hagström kunde fokusera mer på öppna data. Resultatet blev bland annat de nationella riktlinjerna för vidareutnyttjande av offentlig information på vidareutnyttjande.se.

– Det var mycket som borde ha gjorts under den tiden men som det inte fanns resurser till. Intresset från E-delegationens myndigheter var heller inte jättestort så med tanke på förutsättningarna är jag nöjd med det vi åstadkom. Nu har jag stora förhoppningar på att Riksarkivet driver arbetet framåt på ett bra sätt, säger Björn Hagström.

Efter åren på E-delegationen kände han sig begränsad av heltidsarbetet i Örebro kommun och för ett år sedan blev han därför egenföretagare på konsultbasis.

Nu arbetar han med Ulrika Domellöf Mattsson på Naturvårdsverket kring öppna data, masterdata och indikatorer. Det resulterade bland annat i att man i höstas presenterade en ny process för tillgängliggörande av information, vilket med fördel görs i form av öppna data. Arbetet med processen omfattade även ett verktyg för att utvärdera hur bra man är på att arbeta med sin information. Björn Hagström stöttar i övrigt också Kim Lantto och Göteborgs stad i arbetet med att publicera mer öppna data och öppen källkod. Nyligen hade han uppstartsmöte med Kronofogden, som han ska hjälpa att komma på banan när det gäller öppna data.

– Jag försöker dessutom stötta kommunerna i att fortsätta det arbete med kommunala öppna data som jag och Peter Mankenskiöld bedrev i föreningen Sambruks regi under våren 2016. Det är viktigt att kommunerna publicerar samma data på samma sätt så jag hoppas att vi lyckas med det, säger Björn Hagström, som även är med i Riksarkivets referensgrupp för arbetet med öppna data.

På frågan om framtiden för öppna data svarar han att området ännu bara är i sin linda. Det är bara en liten del av alla myndigheter och kommuner som idag publicerar öppna data, och öppna data behöver bli norm – inte undantag.

– Om fem år tror jag att den trenden är tydlig. Det har varit väldigt stora ord om öppna data från regeringen sedan konferensen Digigov i höstas och jag hoppas det blir lika mycket handling nu under våren. Jag tror och hoppas att regeringen trycker på med riktade uppdrag kring öppna data till enskilda myndigheter samt själva börjar föregå med gott exempel, säger han.

– Den största utmaningen kring öppna data idag är att användandet är för lågt med undantag för transportsektorn. Det tror jag i sin tur beror på att det finns för lite öppna data och för få som känner till att det finns. Vi har alltså inte kritisk massa vare sig för data eller användare och då blir användandet lågt. Inom transportsektorn finns en hel del data och tjänster för öppna data och då kommer det också tjänster. Jag hoppas på liknande utveckling inom fler sektorer framöver. Öppna data ska vara defaultläge i allt man gör inom offentlig sektor, säger Björn Hagström.

Fotnot: Under sommaren och hösten kommer Björn att hålla i ett antal kostnadsfria workshops om öppna data på Goto 10. Missa inte dem!